đ€ŻâĄïžRobotar Ă€r hĂ„rda. Androider Ă€r mjuka.
Robotar kommer ha people skills. Detta förÀndrar ju allt!
Det hÀr Àr nyhetsbrevet dÀr Tomas Seo, innovationsstrateg pÄ Phorecast, avslöjar hÀndelser, upptÀckter och ny teknik som fÄr honom att utbrista: Detta förÀndrar ju allt! Du prenumererar pÄ det hÀr för att fortsÀtta vara steget före med de senaste trenderna och fÄ konkreta tips för att framtidssÀkra dig och din organisation. Har du fÄtt det hÀr av en vÀn? DÄ vill du kanske starta en egen prenumeration?
Vad har hÀnt?
- NVIDIAs GR00T Àr ett ambitiöst projekt för att ge robotar övermÀnskliga nivÄer av förstÄelse och förmÄga
PÄ NVIDIAs Ärliga utvecklarkonferens GTC presenterade de sin plan för att bygga en ny sÄ kallad foundational model för AI-drivna robotar. En foundational model Àr en omfattande AI-modell som lÀgger grunden för att skapa mer specialiserade system och kan trÀnas att förstÄ och utföra en mÀngd olika uppgifter inom mÄnga anvÀndningsomrÄden. Initiativet gÄr under namnet GR00T.
Genom att tolka text, tal, och visuell information (till exempel lÀra sig av youtube-videos eller inklusive live-demonstrationer), ska Gr00t bli ett operativsystem för humanoida robotar (robotar som liknar mÀnniskor). MÀnniskor helt utan kunskaper i att programmera robotar ska kunna lÀra dem nya uppgifter. Men genom en sÄdan hÀr ny foundational model sÄ kommer Gr00t ocksÄ ha lika hög förstÄelse för att göra uppgifter dÀr roboten fÄr vaga och otydliga instruktioner som en mÀnniska. I diagrammet ovan visas NVIDIAs tidigare olika utforskningar pÄ de olika axlarna och var företaget siktar med sitt nya initiativ.
NVIDIA visar med Gr00t att de vill fortsÀtta att underlÀtta och accelerera utvecklingen av humanoida robotar genom att tillhandahÄlla avancerade AI-verktyg och stödja ett brett spektrum av robotmakare. De fortsÀtter dÀrmed sin expansion inom AI och robotteknik, som redan spelar en central roll i företagets framgÄng.
Detta förÀndrar ju allt
Det verkar finnas de som gillar robotar, och dĂ„ menar jag gillar gillar robotar â€ïž. För dessa Ă€r det inte svĂ„rt att se hur vĂ€rlden kommer att befolkas av humanoida robotar, sĂ„ kallade androider. Men de flesta av mina vĂ€nner som inte Ă€r lika sci-fi eller tech-intresserade zonar ut nĂ€r det börjar pratas robotar. Dagens nyhetsbrev ska dĂ€rför handla om androidernas mjuka sida.
NÀr vi tÀnker pÄ robotar som arbetare sÄ tÀnker vi i första hand pÄ industriarbete. Arbetssysslor som Àr farliga för mÀnniskor eller dÀr mÀnsklig styrka inte rÀcker till. BMW har redan signerat en deal för att fÄ den OpenAI-drivna androiden Figure 1 att arbeta hos dem. Tesla siktar pÄ att deras android Optimus ska kunna köpas för 200.000 kr och har ocksÄ industrin som största potentiella marknad. Men dessa omrÄden kÀnner vi redan till sÄ det Àr inte inom industrin som utvecklingen av den nya generationen androider kommer göra den mest överraskande samhÀllsförÀndringen. IstÀllet Àr det till djupt mÀnskliga yrkesroller som servicepersonal, förskolepersonal och vÄrdpersonal som de nya bemanningsföretagen kommer hyra ut android arbetskraft till.
PÄ grund av all sci-fi-estetik ser de flesta androider ut som stÄlskelett eller eventuellt vitlackerade leksaksrobotar. För industriellt bruk sÄ antar jag att begrÀnsningarna för designen Àr gjorda av ingenjörer och industridesigners som vill betona att de Àr robusta maskiner. Men i takt med att androider kommer kunna vara duktiga samtalspartners och ha hög empatisk förmÄga sÄ kommer vi börja se andra typer av uttryck. Disney har varit tidigt ute med att utforska hur mekanik kan simulera personlighet i androida robotar.
Vi kommer inte vilja att en metallterminator Àr specialpedagog till vÄra barn, men vad sÀgs om en gullig uppblÄsbar Baymax? Sociala robotar Àr ett omrÄde dÀr det finns mycket forskning. En studie frÄn förra Äret visade att barn (Älder 3 och 5 Är) föredrog robotlÀrare som verkade tala sanning framför mÀnskliga lÀrare som barnen inte trodde lÀrde ut korrekta fakta. En annan studie visade att sociala robotar kunde fÄ 90% av barnen att engagera sig i en ritövning (det Àr enligt min anekdotiska erfarenhet mer Àn vad mÄnga vuxna mÀnniskor klarar av). Vid fem Ärs Älder behandlar barn robotar som en vuxen trots att de har god förstÄelse för att hen Àr gjord av metall pÄ insidan. Dessa studier Àr dessutom genomförda pÄ tidigare generationers robotar, som inte rör sig som Disneyfigurer eller kan ChatGPT:a snabbt och jÀmföra skolÀmnet med Minecraft om de förstÄr att barnet lÀr sig bÀttre dÄ. Men som vanligt finns tekniken och forskningen innan samhÀllet Àr redo för förÀndring, sÄ rÀkna med debatt.
Vi lÀr börja dÀr vi alltid börjar med ny tech, rÀdslor. Robotar Àr livsfarliga. MÄnga Àr redan nu rÀdda för AI trots att hen bara lever i telefonen i din ficka. Men nÀr AI flyttar in i en fysisk kropp sÄ kommer rÀdslorna att öka. Det Àr lÀtt att förestÀlla sig framtidsscenarion dÀr en robot som Àr anstÀlld att sortera tvÀtt plötsligt blir hackad och fÄr kung-fu-skills nedladdade för att ta över tvÀttstugan och leta upp grannar som lÀmnat kvar ludd i torktumlaren. Med framtidsrÀdslor Àr det lÀtt att förestÀlla sig ganska osannolika scenarion, medan mer vardagliga problem Àr svÄrare att förestÀlla sig utan specialkunskap.
Till exempel har vi bilden av robotars mekaniska muskler som olika hydrauliska pistonger, de ser coola ut i sci-fi sÄ de Àr flitigt anvÀnda av art directors pÄ film och numera Àven i riktiga androider. PÄ sikt Àr det nog inte den teknik vi vill se i vÄra kontors- och hemma-robotar dÄ fel pÄ hydrauliska konstruktioner kan leda till högtrycksstrÄlar som skÀr igenom allt i sin vÀg inte Àr vÀrt risken. Det Àr ett faktiskt problem som roboten H1 frÄn Unitree visar Àr möjligt att lösa. De slÀppte i veckan en robot som helt utan hydraulik klarar av att göra en bakÄtvolt. För oss vanliga dödliga Àr det mest en kul gimmick, men nÀr man grÀver djupare sÄ finns det alltsÄ ett praktiskt problem i botten.
De som har mer specialkunskap har en större förmÄga att förutse faktiska problem som ligger lÄngt mycket nÀrmare Àn att en H1 skulle bli hackad för att agera lönnmördare (alla robotar lÄter fortfarande för mycket för att utföra tysta uppdrag, batterierna Àr tunga och batteritiden kort, dÀrför har de flesta sladd). LÄngt innan androider Àr sÄ bra att de skulle kunna vara ett sci-fi-hot har vi i vÄr teknologiska utveckling nÄtt en sÄdan nivÄ att det kommer vara helt andra problem som Àr de faktiska sÀkerhetsproblemen. NÀr vi började bÀra med oss mobiltelefoner sÄ pratades det mycket om hur strÄlningen sÄ nÀra vÄrt huvud skulle öka hjÀrntumörer. Men nu pratar folk knappt i telefon, och nÀr vi gör det sÄ har vi lurar medan telefonen ligger i fickan. SÄ innan vi börjar förfasa oss över hur farliga bemanningsföretagens nya robotvikarier Àr för vÄra barn sÄ kan vi kanske se hur de blir?
Den nya generationen av androider kommer vara verbalt skickliga, just nu har de en kort paus innan de svarar och börjar agera. Men det problemet Àr redan löst (low latency modeller), bara inte implementerat Àn. De kommer vara fingerfÀrdiga i nivÄ med de bÀsta illusionisterna i vÀrlden. SÄ alla arbeten som inte gÄtt att automatisera pÄ grund av att barnhÀnder ÀndÄ varit flinkare kommer att vara möjliga att automatisera.
En av de svĂ„rare utmaningarna som sociala androider har just nu Ă€r att mĂ€nniskor tröttnar pĂ„ dem. Eftersom AI-modeller snabbt lĂ€r sig vad varje mĂ€nniska föredrar och ger dem mer av det sĂ„ blir de som den dĂ€r trĂ„kiga perfekta partnern som alltid tĂ€nker pĂ„ dig först. Det Ă€r hĂ€rligt men ocksĂ„ lite förutsĂ€gbart och tjatigt. I Asien forskas det sedan lĂ„ng tid tillbaka pĂ„ hur mĂ€nniskor kan bli bĂ€ttre sociala följeslagare (social companions). Problemet med att vi tröttnar pĂ„ nya leksaker nĂ€r vi har lĂ€rt oss hur de fungerar Ă€r ett generellt AI-modellproblem som beforskas. För att fĂ„ en social relation att fortsĂ€tta vara spĂ€nnande sĂ„ behöver vi avvika frĂ„n att vara helt förutsĂ€gbara. Ăven hĂ€r finns mycket forskning och det gĂ€ller bara att para ihop forskningen kring mellanmĂ€nsklig vĂ€nskap och skapa motsvarande förutsĂ€ttningar. Till exempel testar ett forskningsprojekt att fĂ„ AI-modellerna att glömma delar av sin mĂ€nskliga kompis preferenser. IstĂ€llet för att komma ihĂ„g allt som mĂ€nniskan nĂ„gonsin tyckt om sĂ„ behöver den hela tiden tĂ€nka pĂ„ mĂ€nniskan som en ny olöst gĂ„ta som androiden behöver testa lite varierade lösningar pĂ„ för att se vad mĂ€nniskan föredrar. Detta har preliminĂ€rt gett lovande resultat. (Testa gĂ€rna att se dina nĂ€ra som nya bekanta som du kan testa att behandla lite utanför ert invanda mönster) SĂ„ vi Ă€r inte riktigt dĂ€r Ă€n men den nya generationen androider kommer vara lagom inkĂ€nnande med vĂ„ra behov och riktigt lĂ€tta att tycka om och forma vĂ€nskapsband med, och detta förĂ€ndrar ju allt!Â
Vad kan du göra idag?
FörstÄ
De som har argumentet att samhÀllet blir kallt av att vi ersÀtter mÀnniskor med maskiner har en fördom mot robotar. NÀsta generation androider Àr mer Àn vandrande brödrostar. För att förstÄ hur de kommer förÀndra vÄrt samhÀlle radikalt behöver vi först sluta tÀnka pÄ dem som kalla maskiner och förstÄ att de kommer kunna vara minst lika kÀra vÀnner som ett husdjur. Alla gillar inte djur tillrÀckligt mycket för att forma ett starkt vÀnskapsband med dem och detsamma kommer naturligtvis gÀlla robotar. Men vi kommer behöva respektera att vi har olika instÀllning till vÄr nya artificiella befolkning och gÀrna trÀffa nÄgra olika av dessa individer innan vi bestÀmmer oss för att alla androider Àr kalla brödrostar.
Planera
SmĂ„ och medelstora organisationer: BestĂ€ll inga robotar idag. Utvecklingen gĂ„r alldeles för fort för att göra investeringar i en android Ă€n sĂ„ lĂ€nge. Det du bestĂ€ller idag Ă€r omodernt ikvĂ€ll. Stora organisationer bör dĂ€remot planera en budget för inköp av en android. Efter Ă„rsskiftet borde det finnas en köpbar modell som Ă€r tillrĂ€cklig för att experimentera med. Det finns sĂ„ mĂ„nga olika stĂ€llen som androider skulle kunna effektivisera en verksamhet att stora bolag som inte börjar att kontinuerligt utforska möjligheter kommer kunna bli omsprungna.Â
Gör
Förra gĂ„ngen jag skrev om robotar sĂ„ stĂ€llde jag frĂ„gan Ălskling var ska vi stĂ€lla vĂ„r robot?
Det kan ta lite tid att planera in hur vi ska fÄ plats med en ny familjemedlem sÄ kanske Àr det dags att fundera lite mer kring vilka anpassningar vi behöver göra för att skapa fysisk yta Ät den nya artificiella befolkningen.
Om du inte gjort det sÄ titta pÄ Figure 1 och tÀnk pÄ möjligheterna med att ha en android som du skulle kunna programmera genom att prata.
Sedan tittar du pÄ 1X som inte ens behöver kontinuerliga instruktioner utan bara kör pÄ med sina uppgifter helt autonomt.
(OpenAI har investerat i bÄda dessa bolag)
LĂ€nkar
LĂ€s mer om Gr00t
https://techcrunch.com/2024/03/18/nvidia-enlists-humanoid-robotics-biggest-names-for-new-ai-platform-gr00t/
Dr Jim Fan ansvarig för AI för robotar pÄ NVIDIA, promotar sin förelÀsning (vÀrd att se)
https://www.linkedin.com/posts/drjimfan_foundation-agent-a-roadmap-to-build-generally-activity-7176615760004358144-BVwa
Studie om hur vi kan bygga AI-modeller som kan överraska oss: FRAC-Q-Learning: A Reinforcement Learning with Boredom Avoidance Processes for Social Robots
https://arxiv.org/abs/2311.15327
Kina satsar stort pÄ massproduktion av androider för industriellt bruk
https://www.businessinsider.com/china-plans-mass-production-humanoid-robots-within-two-years-2023-11
Studier kring barns acceptans av sociala robotar
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15248372.2023.2178435
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1350293X.2022.2116653
Sedan sist vi hördes
Har ni ocksÄ undrat vad som hÀnde med den dÀr första mÀnniskan som fick Elon Musk hjÀrnchipp Neorolink inopererat? Det var sÄ konstigt att det inte blev mer nyhetsjÀgare som undrade om det faktiskt fungerade. I veckan sÄ fick vi se att han verkar ha överlevt och kan styra en muspekare genom att tÀnka. Jag vet fortfarande inte om det Àr imponerande eller ej, för det finns sÄ mÄnga andra möjliga sÀtt att styra en dator utan att operera in ett chip. Det hade varit jÀttespÀnnande för forskningen om projektet delat med sig av forskningsdata men det gör de inte. I vilket fall antar jag att det kommer innebÀra att fler integreringar mellan mÀnniska och maskin nu Àr möjliga. SÄ jag följer det lite pÄ avstÄnd.
https://www.engadget.com/heres-a-video-of-the-first-human-neuralink-patient-controlling-a-computer-with-his-thoughts-235659486.html
Ăr du en insiktsdelare?
KÀnner du nÄgon som Àr intresserad av den sociala aspekten pÄ robotutvecklingen? Eller kanske nÄgon som Àr intresserad av hur ny teknik hÄller pÄ att förÀndra vÄr vardag? Vem tÀnkte du pÄ? Skicka vidare!
Vill du bidra till att jag kan fortsÀtta grÀva i intressanta mÀnskliga beteenden och hur ny tech pÄverkar dem sÄ skulle jag verkligen uppskatta om du vill uppgradera till betalversionen? ($4.50 i mÄnaden om du köper Ärsabonnemang)
DÄ ingÄr Àven en inbjudan till:
InspirationsförelÀsning
Torsdag 11/4 kl 12:00-12:45 kör jag en inspirationsförelÀsning för betalande prenumeranter. Svara gÀrna ja pÄ den inbjudan jag skickat ut om du vill vara med. Jag kommer köra en del av det jag presenterade pÄ Berghs AI-Unconference, men jag kommer att addera nÄgot mer eftersom det blir en lite lÀngre slot Àn pÄ Berghs och det ju hÀnder nya saker inom AI varje dag.
Tomas Seo
Har du fÄtt dagens nyhetsbrev utan att vara prenumerant?
Gillade du det hÀr och vill ha mer sÄ Àr det bara att skriva upp sig hÀr
(du vÀljer sjÀlv om du vill betala):