đ€ŻâĄïžVarför planera nĂ€r vi har överflöd?
Vi ÄtergÄr till att leva som samlare-jÀgare. Detta förÀndrar ju allt!
Det hÀr Àr nyhetsbrevet dÀr Tomas Seo, innovationsstrateg pÄ Phorecast, avslöjar hÀndelser, upptÀckter och ny teknik som fÄr honom att utbrista: Detta förÀndrar ju allt! Du prenumererar pÄ det hÀr för att fortsÀtta vara steget före med de senaste trenderna och fÄ konkreta tips för att framtidssÀkra dig och din organisation. Har du fÄtt det hÀr av en vÀn? DÄ vill du kanske starta en egen prenumeration?
Vad har hÀnt?
- Sam Altman Àr förvÄnad.
OpenAIs ledare Sam Altman har varit ute pĂ„ PR-tour. I medier har det rapporterats citat frĂ„n honom som att GPT-4 Ă€r âmildly embarrassing at bestâ och âGPT-4 is the dumbest model any of you will ever have to use again by a lotâ.
Han berÀttar ocksÄ att han tycker att de flesta entreprenörer som bygger tjÀnster pÄ OpenAI idag bygger som att de tÀnker att modellerna inte kommer att bli bÀttre. De tjÀnsterna kommer inte ha nÄgon marknad. IstÀllet tycker Altman att entreprenörer borde förutsÀtta att deras AI-modeller kommer fortsÀtta utvecklas i samma höga takt och bygga tjÀnster för det.
Efter PR-touren skriver Altman pÄ X:
Detta förÀndrar ju allt
Det Ă€r inte överraskande för mig att Sam Altmans uttalande Ă€r kontroversiellt, det Ă€r fĂ„ mĂ€nniskor som har tĂ€nkt igenom de lĂ„ngtgĂ„ende konsekvenserna som överflöd av intelligens, energi och mĂ€nsklig livslĂ€ngd kan leda till. Inte ens de som har gjort det Ă€r helt överens och de flesta som inte Ă€r teknikoptimister Ă€r överens om att jordens resurser Ă€r knappa. I dagens nyhetsbrev: Ăverflöd i tre akter (för att lĂ„ta som Ira Glass i podcasten This American Life). LĂ„t oss dyka ner i varför teknikoptimister verkar ha en helt annan syn pĂ„ vĂ€rlden.
Akt ett: Samlare-jÀgare
Neolitiska revolutionen kallas perioden dÄ mÀnniskor slutade vara samlare-jÀgare och gick över till att bli jordbrukare. James Suzman, doktor i antropologi, har forskat kring mÀnniskans syn pÄ arbete genom att i 25 Är studera kulturer i Afrika dÀr de generation efter generation valt att fortsÀtta vara samlare-jÀgare. En insikt han har fÄtt Àr att i samlar-jÀgarkulturen handlar varje arbetsinsats om att fokusera pÄ nuet. LÄngsiktig planering Àr meningslös dÄ ingen vet de exakta förutsÀttningarna för nÀsta dag.
Suzman pĂ„pekar i flera intervjuer att de flesta ekonomiska termer vi har i dag hĂ€rstammar frĂ„n jordbruk, sĂ„som tillvĂ€xt (plantor), skydda dina tillgĂ„ngar (skydda dina djur frĂ„n rovdjur). PĂ„ engelska kommer till och med cattle och capital frĂ„n samma ordstam â caput. (Inte att förvĂ€xla med kaputt, som frĂ„n grunden kommer frĂ„n franskans capote â att dölja att man fuskar i ett franskt kortspel, Ă€ven om det hade varit ironiskt om kapital och kaputt hade en gemensam historia.)
Enligt Suzman sĂ„ jobbar allt som lever för att effektivisera intag av ny energi och för mĂ€nniskor sĂ„ förĂ€ndrar grundteknologi vĂ„rt förhĂ„llande till energi. NĂ€r mĂ€nniskan började kunna kontrollera elden sĂ„ var det ett sĂ€tt att lagra mat lĂ€ngre och fĂ„ ut mer energi av de resurser vi hade. Jordbruk adderade Ă€nnu lĂ€ngre tidshorisont. Pengar Ă€r ytterligare en förlĂ€ngning av hur vi kan lagra nedlagd arbetsenergi till senare. Suzmans syn pĂ„ arbete Ă€r att vi fastnat i jordbrukssamhĂ€llets sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden trots att det inte alls behöver vara sĂ„.Â
I hans studier av samlare-jĂ€gare-kulturer sĂ„ ser Suzman att det gĂ„r alldeles utmĂ€rkt att leva ett rikt liv utan att vara framtidsorienterad. Han hĂ€vdar att den allmĂ€nna bilden av samlare-jĂ€gare Ă€r att de hade det sĂ„ svĂ„rt att de fick kĂ€mpa för att överleva varje dag, men det Ă€r inte alls vad han hittat. Det förekommer förstĂ„s svĂ„righeter nĂ€r det blir dĂ„liga perioder, men pĂ„ det stora hela prĂ€glas kulturerna av vĂ€lstĂ„nd.Â
Han skrattar Ät att det darwinistiska tankesÀttet om survival of the fittest pÄ ekonomi, att allt Àr en tÀvling dÀr bara de som vinner överlever stÀmmer inte ens för hur vÀrldens arter har utvecklats. De flesta djurarter spenderar minst lika mycket tid pÄ att relaxa och softa som att tÀvla om att hitta nÀsta byte. De mÀnniskor han studerat i samlare-jÀgarkulturer Àr inte alls stressade för överlevnad. De mÄr bra, de har massor av sÄdan tid vi skulle kalla fritid, och samhÀllet bygger pÄ en okompromissbar jÀmlikhet. Status Àr betydelselöst. Kön eller Älder spelar ingen roll för vilken stÀllning du har. Behöver du nÄgot som nÄgon annan har sÄ Àr det bara att frÄga sÄ fÄr du det, det Àr sjukt oartigt att inte dela med sig. Suzman definierar dessa kulturer som att de lever i överflöd. Allt de behöver kan de fixa pÄ nÄgra timmar, resten av dagen umgÄs de.
Akt tvÄ: Tekniken vs SamhÀllet
Peter Diamandis skrev 2012 Abundance (Ăverflöd). Han Ă€r kĂ€nd som grundaren av XPRIZE Foundation, en organisation som arrangerar tĂ€vlingar med syfte att frĂ€mja teknisk utveckling och innovation som kan lösa vĂ€rldens största problem. Diamandis Ă€r ocksĂ„ medgrundare av Singularity University, en utbildningsinstitution och tankesmedja som utforskar och utbildar ledare om anvĂ€ndningen av exponentiellt vĂ€xande teknologier. I boken Abundence utforskade han idĂ©n om att jorden har ett rikt överflöd som vi bara inte har tillgĂ„ng till fullt ut pĂ„ grund av att vĂ„r teknologi Ă€nnu inte Ă€r tillrĂ€ckligt utvecklad. De flesta teknikoptimister har antingen blivit direkt pĂ„verkade av idĂ©er som redogörs för i Abundance, eller landat i samma slutsatser pĂ„ egen hand nĂ€r de drar teknisk utveckling till sin spets. Teoretiskt sĂ„ rĂ€cker det att vi tĂ€cker 1% av Sahara med solceller för att tillgodose hela vĂ€rldens energibehov. Teknikoptimister har matematiken och logiken pĂ„ sin sida, överflödet finns redan. Precis som samlare-jĂ€garkulturerna redan visste men jordbrukssamhĂ€llet fick oss att glömma bort. De som inte lever i Silicon-Valley kan ha en syn pĂ„ vĂ€rlden dĂ€r teknik, oavsett hur bra den Ă€r, inte förĂ€ndrar samhĂ€llet. För samhĂ€llet Ă€r organiserat för att vara robust och motstĂ„ndskraftigt mot för snabba svĂ€ngningar. Löftet Ă€r att om vi individer som kollektiv följer samma kulturella normer och regler sĂ„ hindrar samhĂ€llet oss frĂ„n att dippa ner i avgrunden dĂ€r vi behöver kĂ€mpa för mat varje dag. DĂ€r vi behöver Ă„tergĂ„ till att bli samlare-jĂ€gare. SamhĂ€llet hindrar oss ocksĂ„ frĂ„n för snabb utveckling, vi talar mest om baksidan av det hĂ€r men framsidan av att vara skeptisk mot nymodigheter Ă€r ocksĂ„ överlevnad. SamhĂ€llet Ă€r stabilt just pĂ„ grund av att alla inte Ă€r early adopters utan det finns de som bevarar traditioner tills de verkligen Ă€r funktionslösa. De tvĂ„ största invĂ€ndningarna mot att teknik sĂ„ smĂ„ningom leder oss till överflöd Ă€r att samhĂ€llet kommer förhindra att tekniken fĂ„r utvecklas och om det hĂ€nder sĂ„ kommer endast de rika företagen att bli rikare.Â
Peter Thiele, en av grundarna till PayPal och riskkapitalist, Àr ocksÄ teknikoptimist. Han tÀnker ocksÄ att teknik kommer kunna lösa allting och förstÄr att det största hindret för att tekniken ska utvecklas Àr just samhÀllet. Men till skillnad frÄn James Suzman som ansÄg att det Darwinistiska tÀnket om Survival of the fittest Àr ett missförstÄnd av hur vÀrlden fungerar sÄ anser Thiele att skapandet av egna vÀrldar dÀr den som Àr fittest Àr han sjÀlv. I Honduras finns en lag som gör det möjligt för omrÄden att ha egna lagar. Thiele har anvÀnt detta för att skapa Prospéra. Det Àr tekniskt sett en sÄ kallad charter city, men lÄt oss kalla det för vad det Àr, Thieles eget land dÀr teknisk utveckling kan frodas utan statlig reglering. Prospéra Àr inriktad pÄ hÀlsa och de startups som slÄr sig ner dÀr gör det pÄ grund av att regleringen av nya medicinska upptÀckter gÄr fortare hÀr. I Prospérias regler (som de förmodligen kan Àndra om det skulle behövas) sÄ rÀcker det med att ett land nÄgonstans i vÀrlden godkÀnt en maskin eller lÀkemedel för medicinsk anvÀndning för att dessa ska kunnas kombineras ihop för ny forskning, eller för att anvÀndas som behandlingsmetod pÄ patienter av Prospéras lÀkare. Prospéra Àr bara ett av de charter cities som grundats för att experimentera med en annan typ av samhÀllsutveckling parallellt med landet som de ligger i. Singapore, Hong Kong och Dubai Àr de mer kÀnda. Thiele besvarar den första invÀndningen mot överflöd, samhÀllet kommer inte att kunna hindra den tekniska utvecklingen, men han stÀller ocksÄ frÄgestÀllningen om tekniken bara kommer göra de rika företagen rikare pÄ sin spets.
Akt tre: Ăppna AI
NĂ€r Sam Altman pratar om att det vore omoraliskt av honom att inte skapa AI som kan ge mĂ€nniskor överflöd av intelligens, elektricitet och mĂ€nniskors livslĂ€ngd sĂ„ menar han det. Redan 2016 skapade han en non-profit forskningsorganisation som skulle utreda om prestationsfri medborgarlön (universal basic income). Syftet Ă€r att undersöka om det kan vara ett alternativ för att underlĂ€tta transformationen frĂ„n ett samhĂ€llet dĂ€r mĂ€nniskor mĂ„ste lönejobba till ett samhĂ€lle dĂ€r vi lever i överflöd.Â
Altman har Ànda sedan han var framgÄngsrik ledare för Y-combinator (som var tidiga investerare i bolag som AirBnB, Stripe och Reddit) frekvent publicerat texter, bloggposter och artiklar. Genom dessa framgÄr det att han strÀvar efter en jÀmlik vÀrld dÀr vi delar med oss, en vÀrld med lika förutsÀttningar för alla. För Altman Àr AI den tydligaste vÀgen att uppnÄ detta. Genom att skapa en super-AI och se till att alla i hela vÀrlden fÄr tillgÄng till den sÄ kommer vÀrdet pÄ produktion av allting vi vill ha och behöver sjunka till noll. MÀnniskor kommer att leva i vÀlstÄnd och ett överflöd av resurser, det kommer bara vara en prompt bort.
Till skillnad frĂ„n Peter Thiele (som Ă€r en av investerarna i OpenAI) sĂ„ bor inte OpenAI i ett lĂ„tsasland. Men Altman har pĂ„ kort tid lyckats anskaffa Joakim von Anka-pengar utan att binda upp sig i avtal som krĂ€ver rationella ekonomiska beslut baserade pĂ„ börsvĂ€rderingar. Detta genom att uppfinna en ny typ av organisationsstruktur. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt tĂ€nker han att OpenAI ska vara fria att ge bort super AI till folket, nĂ€r OpenAI uppfunnit den.Â
Men Altman Àr inte ensam om att vilja slÀppa AI fri. Elon Musk stÀmmer OpenAI eftersom han inte tror att de kommer ge bort AI till folket som de lovade nÀr han gav dem kapital. DÀrför slÀpper Musk sjÀlv Grok-1 AI till folket som open source. Mark Zuckerberg sÀger sig ocksÄ vilja förÀndra vÀrlden och dÀrför ger Meta bort sin sprillans nya Llama 3 gratis. Fast som allt som Àr gratis frÄn Meta sÄ finns det en baktanke. För varje AI-modell som slÀpps sÄ knÄdar open source communityn ihop massor av nya varianter. AI-bolagen anvÀnder sedan lÀrdomarna frÄn dessa för att skapa Ànnu bÀttre kommersiella AI-modeller.
OpenAIs GPT-4 sĂ€gs bygga pĂ„ 3 000 miljarder sĂ„ kallade parametrar. PĂ„ grund av lĂ€rdomar frĂ„n open source-experiment klarade Meta att bygga nĂ„got ungefĂ€r lika bra med 70 miljarder parametrar, det vill sĂ€ga runt 4000% gĂ„nger sĂ„ effektivt.Â
Techbolagen tĂ€vlar om att öppna upp AI eftersom alla ser AGI som nĂ€sta grundteknologi som ger överflöd. Antingen överflöd av gratis forskning frĂ„n open source communityn pĂ„ kort sikt för egen vinning eller överflöd av resurser pĂ„ lĂ„ng sikt for the greater good. Men Ă€ven om de flesta av techmogulerna ser det mer som överflöd av resurser för sina bolag sĂ„ betyder det att mĂ€nniskorna fĂ„r fri teknik som förĂ€ndrar vĂ„rt samhĂ€lle.Â
I James Suzmans senaste bok: Work: A Deep History, from the Stone Age to the Age of Robots avslutar han med att ha hopp om att automatiseringen kommer revolutionera vÄrt förhÄllande till arbete och leda vÄrt samhÀlle in i en mer jÀmlik och hÄllbar vÀrld. Automatiseringen möjliggör att vi kan ÄtervÀnda till att fokusera mindre pÄ planering. Det Àr upp till oss om vi tillÄter oss att kÀnna att vi lever i överflöd med endast minimal arbetsinsats.
Avslutning: The Circle of AGI
Sedan runt ett halvÄr tillbaka har jag förelÀst om hur resonemanget att artificiell generell intelligens teoretiskt sett leder till att priset pÄ tillverkning sjunker mot noll. Jag började kalla det the Circle of AGI pÄ Berghs AI-unconference#2. HÀr Àr modellen:
Vi kommer hela tiden fÄ bÀttre AI-modeller pÄ grund av att AI kan generera syntetisk trÀningsdata som gör att AI kan lÀra sig mer.
NÀr vi fÄr bÀttre AI sÄ fÄr vi bÀttre robotar.
Vi kommer hela tiden fÄ bÀttre robotar pÄ grund av att robotarna effektiviserar automatisk produktion av bÄde tillverkning av robotar och av automatisk forskning för robotförbÀttring.
NÀr vi fÄr bÀttre robotar sÄ kan kvaliteten pÄ det vi tillverkar gÄ upp i förhÄllande till tillverkningskostnaden. Kontinuerligt ökad kvalitet till stÀndigt sjunkande pris.
Vi kommer dÀrmed att automatiskt fÄ ökad kvalitet pÄ till exempel solceller, batterier eller fusionsteknologi till ett stÀndigt lÀgre pris. Vilket totalt leder till billigare el.
NĂ€r vi fĂ„r billigare el sĂ„ skapas större och bĂ€ttre AI-modeller som i sin tur kan skapa bĂ€ttre syntetiska trĂ€ningsdata. Och the circle of AGI Ă€r sluten â automatisk överflöd med minimal arbetsinsats.
Tech-titanerna skÀnker mÀnniskorna ny grundteknologi. Likt elden har AGI möjligheten att skÀnka oss överflöd och skapa en ny civilisation. Men frÄgan Àr: Kan samhÀllet tillÄta AGI att vÀxa öppet ibland oss eller mÄste det gro i en dold charter city? Oavsett om AGI ens kommer att hÀnda sÄ skapar idén om överflöd kontrovers och ifrÄgasÀttande av sÀttet vi ser pÄ arbete idag. För antingen sÄ tror vi som Suzman att vi redan lever i överflöd bara vi inser det eller som Altman att överflöd kommer sÄ fort AGI Àr hÀr. Oavsett vilket sÄ leder överflöd till en era dÀr framtidsplanering Äter igen blir en onödig syssla, och detta förÀndrar ju allt!
Vad kan du göra idag?
FörstÄ
Genom att förstĂ„ hur det sĂ„g ut under samlare-jĂ€gare-kulturen kan vi Ă„terupptĂ€cka att det finns andra sĂ€tt att definiera vĂ€lstĂ„nd och arbete. MĂ€nniskor har levt med tankesĂ€ttet att vi mĂ„ste planera för att överleva lĂ€nge nu. Andra sĂ€tt att leva kĂ€nns otrygga. Men om allt vi behöver redan finns runt omkring oss sĂ„ kommer vĂ€rderingar att Ă€ndras kraftigt. Det behöver inte ens krĂ€vas en ny grundteknologi för att vi ska kĂ€nna att vi lever i en vĂ€rld av överflöd. IstĂ€llet Ă€r det en instĂ€llning till livet och till det vi redan har. Men AI skulle ocksĂ„ kunna bli AGI och till slut Super AGI och infria löftena som teknikoptimisterna hoppas pĂ„. Ăven dĂ„ behöver vi vĂ€nja oss av med att planering Ă€r en livsnödvĂ€ndig drivkraft.
Planera
Det dröjer ett tag innan organisationer behöver planera för att helt sluta planera. Men pÄ sÀtt och vis har det redan blivit ett skifte frÄn lÄngsiktig planering till mer av en samlare-jÀgar-mentalitet för organisationer. Varje dag Àr en ny terrÀng, sÄ mycket Àr annorlunda frÄn dag till dag att lÄngsiktig detaljplanering idag minskar effektivitet. Som organisation behöver vi bejaka det fullt ut och istÀllet för att vara rigida i policies skrivna för en annan tid (kanske igÄr eller förra veckan) skapa ett bÀttre arbetsflöde som inbegriper en hög grad av omvÀrldsbevakning och lÀrande stora delar av dagen. Jag gillar formatet Playbooks. I dessa dokumenteras hur organisationer praktiskt ska agera i situationer som ofta uppkommer. De Àr inte vaga policies utan detaljerade exempel pÄ arbetsflöde för taktiskt agerande.
Gör
Hur vi tÀnker pÄ vad som Àr överflöd Àr avgörande för vilken vÀrld vi vill leva i. Fundera över vad som Àr överflöd för dig, vad skulle hÀnda om du var mindre framtidsfokuserad? Vad skulle hÀnda om du lekte med tanken att du kanske redan lever i överflöd? Efter mina förelÀsningar kring automatisering och AGI sÄ brukar jag avsluta med det konkreta rÄdet att sluta identifiera dig sjÀlv som en yrkesroll. UmgÄs mer med dem du gillar och skaffa dig en hobby.
LĂ€nkar
James Suzman berÀttar kort om hur hans studier av samlare-jÀgare ledde till andra tankar kring vad arbete Àr.
Sam Altman sÀger att det finns tvÄ saker man kan bygga med AI, det ena Àr fel.
https://www.youtube.com/watch?v=_RQly3vj2DU&ab_channel=StartupArchive
FörstÄ varför Sam Altman tÀnker att priset pÄ allt kommer sjunka till noll
https://moores.samaltman.com/
Forbes gÄr igenom berÀkningar kring 1% av Sahara tÀckt av solpaneler.
https://www.forbes.com/sites/quora/2016/09/22/we-could-power-the-entire-world-by-harnessing-solar-energy-from-1-of-the-sahara/
Annan artikel som landar i 1.2% av Sahara tÀckt av solpaneler för att tÀcka vÄrt energibehov.
https://www.power-technology.com/features/sahara-solar-battery-europe
Intervju med en VC som valt att ha business i Prospéra
https://upworthyscience.com/the-worlds-first-longevity-charter-city-an-interview-with-niklas-anzinger/
Vill du bygga din egen charter city? DÄ kan du fÄ mer information hÀr.
https://chartercitiesinstitute.org/
(förresten om du har charter city-överflöd, sÄ kan du höra av dig till mig först, jag kan tÀnka mig att fÄ in en sponsor till mina nyhetsbrev)
Bra sammanstÀllning av olika medborgarlön-experiment.
https://gizmodo.com/universal-basic-income-has-been-tried-over-and-over-aga-1851255547
Sedan sist vi hördes
Denna veckan har jag undersökt produktionskvalitet pÄ generativ AI för video. TjÀnster jag anvÀnt för generativ video Àr ganska lÄng nu. Jag kommer att skriva om det nÀr jag blir klar med nÄgra fler experiment. (Om Sam Altman lÀser det hÀr sÄ skulle jag gÀrna testa Sora innan jag skriver den artikeln).
Ăr du en insiktsdelare?
KÀnner du nÄgon som Àr intresserad av att förstÄ hur teknikoptimister tÀnker? Eller kanske nÄgon som behöver förstÄ omstÀllningen till minskad arbetstid? Vem tÀnkte du pÄ? Skicka vidare!
NÀr jag gÄtt igenom olika intervjuer med James Suzman denna veckan sÄ tyckte jag, förutom de som handlar mer direkt om hans forskning, att den hÀr som mer Àr om hans personliga syn pÄ bullshit jobs var insiktsfull
Min drivkraft för vara insiktsdelare och Ă€gna runt tvĂ„ dagar i veckan Ă„t att skriva dessa nyhetsbrev Ă€r att fĂ„ sprida agerbara insikter till fler Ă€n bara kunder som betalar för mina konsulttjĂ€nster. Vill du bidra till att jag kan fortsĂ€tta grĂ€va i intressanta mĂ€nskliga beteenden och hur ny tech pĂ„verkar dem sĂ„ skulle jag verkligen uppskatta om du vill uppgradera till betalversionen? ($4.50 i mĂ„naden om du köper Ă„rsabonnemang). DĂ„ ingĂ„r inbjudningar till inspirationsförelĂ€sningar â nĂ€sta tillfĂ€lle för betalande prenumeranter att fĂ„ en digital lunchförelĂ€sning blir 30/5 kl 12:00-12:45.
đââïžJust nu letar jag ocksĂ„ efter kortare frilansuppdrag, allt jag skriver om i mina nyhetsbrev berör frĂ„gor som jag jobbar som konsult med. Vet du nĂ„gon som behöver hjĂ€lp med att förstĂ„, planera eller göra? (Marknadsföring/tjĂ€nsteutveckling/kommunikationsstrategi, men ocksĂ„ tech och AI) Skicka gĂ€rna vidare det hĂ€r nyhetsbrevet och skriv att de borde ta kontakt med mig! Det gĂ„r ocksĂ„ bra att ta kontakt via Linkedin eller bara trycka reply om det Ă€r du sjĂ€lv som vill ha kontakt!
Tomas Seo
Har du fÄtt dagens nyhetsbrev utan att vara prenumerant?
Gillade du det hÀr och vill ha mer sÄ Àr det bara att skriva upp sig hÀr
(du vÀljer sjÀlv om du vill betala):