🤯⚡️Du blir vem du nätverkar med

Nätverk smittar. Detta förändrar ju allt!

Det här är nyhetsbrevet där Tomas Seo, innovationsstrateg på Phorecast, avslöjar händelser, upptäckter och ny teknik som får honom att utbrista: Detta förändrar ju allt! Du prenumererar på det här för att fortsätta vara steget före med de senaste trenderna och få konkreta tips för att framtidssäkra dig och din organisation. Har du fått det här av en vän? Då vill du kanske starta en egen prenumeration?

---

Vad har hänt?

- Dina vänners vänners vänner påverkar dig mer än du tror

Nicholas Christakis är både MD, PhD och professor vid Yale. Han har studerat biologisk  ärftlighet men började att studera sociala nätverk redan innan sociala medier var en grej. 

Han upptäckte att förekomsten av obesitas (det svenska ordet för obesity, det vill säga så hög grad av övervikt att det påverkar hälsa negativt) klustrar ihop sig i sociala nätverk. Nära vänner till någon med obesitas hade 57% högre sannolikhet att också få obesitas, en signifikant andra (mitt favorituttryck för någon man håller kär) 37% högre sannolikhet. Eftersom Christakis har studerat ärftlighet av sjukdomar så var det här något helt nytt. Det verkade som att obesitas smittade på ett liknande sätt som virussjukdomar. Det betydde också att det på ett högre plan inte bara är smitta mellan de som känner varandra direkt utan i flera steg. Det gick att bevisa social smitta (social contagion) inom sociala nätverk.

I sin senare forskning expanderade han bortom obesitas och studerade hur känslolägen smittar. Lycka, ilska, depp, alla känslor klustrade på liknande sätt när de studerades statistiskt i sociala nätverk. Det betyder att om du är en glad person så är det inte bara större sannolikhet att de du känner också är glada personer. En person som du aldrig ens har träffat som känner någon som känner någon som känner dig kommer ha statistiskt högre sannolikhet att vara en glad person. I tre led så är sannolikheten högre än slump att du och en främling i ditt förlängda nätverk har lika glada personligheter.

För att förstå varför människor som inte känner varandra direkt ändå kan vara mer lika varandra än vad de borde vara studerade de tre faktorer.

Context. Något gemensamt i vår omgivning gör oss lika. Exempel: De som blir lyckliga av natur hänger i naturen eller i outdoors-communities där de lär känna fler som blir lyckliga av natur.

Homophily. Vi söker efter likasinnade. Exempel: Vi är sociala varelser och de som blir lyckliga av natur letar aktivt efter andra att umgås med som också blir lyckliga av natur

Induction. Vi påverkar varandras livsstil. Exempel: De som blir lyckliga av natur påverkar sina vänner att hänga med ut i naturen med dem och visar dem att det kan göra även dem lyckligare. Detta gör att även vännerna påverkar sina vänner att förstå hur de kan bli lyckligare av att hänga i naturen.

Christakis studier kom fram till att även om det fanns grader av alla tre så är det induction, påverkan person till person, som är den mest signifikanta faktorn. Han började därefter med experiment för att ytterligare isolera hur en persons känslor i ett socialt nätverk kan påverka en annan person längre bort i kedjan. Dessa bekräftade att en påverkan av någon i nätverket kunde göra att en person som inte hade direkt koppling till den första också blev påverkad.

Christakis menar efter sina studier att alla sociala nätverk är förstoringsglas, alla frön som sås kan ett socialt nätverk förstora upp.

Detta förändrar ju allt

Denna veckan fascineras jag av nätverksteori (pragmatiska tips för hantering av Linkedin finns längre ner). När objekt kopplas ihop i nätverk händer förunderliga saker. Ett objekt på egen hand kan ha helt andra egenskaper än när objektet ingår i ett nätverk. Två väteatomer och en syreatom separat beter sig annorlunda än när de sitter ihop i en vattenmolekyl. En organisation bestående av två duktiga projektledare och en specialist beter sig annorlunda än en organisation bestående av två specialister och en duktig projektledare. Sammansättningen avgör funktionen.

Förra veckan handlade ju nyhetsbrevet om AI-agenter och agens, och att forskare inom sociologin inte anser att vi har fri vilja. Till och med vår drivkraft att förändra är en följd av det system vi vill förändra. Jag snöade in mig lite i det temat när jag insåg att det inte bara är sociologer som ifrågasätter fri vilja. Det verkar tvärtom ganska vanligt med forskare som är determinister. Forskare som anser att vårt universums fysiska sammansättning avgör funktionen på ett sådant sätt att ingenting vi gör kan förändra något. 

Fysiker tänker att eftersom vi kan räkna ut var något (en planet eller atom) varit eller kommer att vara i tid och rum så betyder det att det teoretiskt är möjligt att förutsäga hur allting kommer bli. I och med att vi och våra hjärnor är gjorda av partiklar så betyder det, när vi drar det till sin spets, att det här ögonblicket när du läser det här nyhetsbrevet är en direkt konsekvens av big bang. (Det finns förstås också äkta slump i kvantfysik, men den går inte att påverka och leder inte till någon annan slutsats) Hur de första atomerna började åka runt och formera sig ledde till att jorden skapades, att dina föräldrar skapade dig och att partiklar i din hjärna precis just nu förvirrat flyger runt för att tolka den här symbolen 🤯.

Det hela kan ju tyckas obegripligt, för om jag slumpmässigt drar ett rött eller grönt äpple ur en hatt så går det ju inte att förutsäga vilken färg det kommer ha? Men samtidigt så är det ju inte fri vilja då utan slump. Ingenting du väljer att göra kommer påverka om äpplet du drar ur hatten visar sig vara rött eller grönt.

Så oavsett om allt sedan big bang är fullständigt beräkningsbart, eller om slumpen förstör (spoiler det gör den inte för även slump följer beräkningsbara mönster), så kvarstår faktum enligt fysikens lagar att vi inte kan inverka på någonting genom fri vilja. Istället uppstår idén om att vi faktiskt står inför valsituationer av att våra hjärnor ständigt försöker förutse vad vi ska göra härnäst. När de gör det så vet vi inte vad vi kommer att välja och vi kan se flera olika val framför oss som vi väljer mellan, men egentligen är de bara beräkningsunderlag för att komma fram till det som vi oundvikligen blir det ”valet” vi sedan ”väljer”.

Trots att det vi vill egentligen inte påverkar vad vi kommer att välja så är det ändå inte meningslöst för individen att agera som om framtiden är ett oskrivet blad där vår intention har stor betydelse. Det är det här som gör nätverksperspektivet så intressant. För även om vi vet att nätverkets egenskaper är helt förutsägbara inklusive det slumpmässiga beteende som varje individ skulle kunna ha, så vet vi inte vilka individer som kommer vara de som utför de slumpmässiga beteendena. Nicholas Christakis forskning visar att vad varje individ gör i nätverket påverkar hur hela nätverket mår, både psykiskt och fysiskt. Vem du lär känna förändrar strukturen på nätverket, vilket i sin tur förändrar hela nätverkets egenskaper.

Jag har tidigare skrivit om emergens – när något komplext får helt andra egenskaper än de simplare beståndsdelarna. Det är en naturlag att stora mängder av något kan ha vitt skilda egenskaper beroende på hur det är sammansatt. En mängd kolatomer kan formera en svart och porös kolbit, eller en genomskinlig och hård diamant. Nätverk av exakt samma atomer kan ha vitt skilda egenskaper beroende på strukturen för hur de är organiserade. Det samma gäller människor i sociala nätverk. Stora kluster av liknande egenskaper börjar bete sig annorlunda än de gör var för sig. Mobmentalitet och gräsrotsrörelser i en mindre skala, kultur och civilisationer i en större skala.

Det leder oss förstås osökt tillbaka till generativ AI, som i grunden bara är en simpel nätverksmodell. En prompt i ChatGPT har visat sig ge svar av lägre kvalitet än ett nätverk av ChatGPT-promptar. Tekniken att låta en mängd olika AI-funktioner nätverka med varandra innan du får ett svar tillbaka används på baksidan av ChatGPT, när du googlar, till och med när du tar ett foto med din mobilkamera (jag skrev om det här) så sker en interaktion mellan ett nätverk av AI-funktioner innan du får en respons tillbaka.

NIVIDIAs vd Jensen Huang presenterade i sin keynote på mässan COMPUTEX 2024 i veckan företagets nya sätt att tänka på AI-funktionalitet. De lanserade sitt koncept NIM som är små paketerade AI-modeller som ska vara lätta att integrera ihop med varandra. De ska användas för att nätverk av AI-modeller ska kunna organisera sig till större kluster. Huang menar att det här sättet att tänka på framtidens datorer är motsvarande som när Microsoft paketerade kod till mjukvaruprogram. Vad han menar är att innan dess var det bara kodare som kunde använda datorer, paketeringen av mjukvara som Excel gjorde att fler kunde använda beräkningskraften i datorer utan att kunna koda ihop egna lösningar. Genom att paketera AI i NIMs så de kan klustra sig i nätverk i stora serverparker utan handpåläggning.Detta möjliggör en helt ny skala för hur gigantiska nätverk av generativa AI-modeller kan börja samarbeta. En ny stor skala som enligt naturlagarna så småningom kommer leda till emergens av något vi inte kan förutse men som från ett utanförperspektiv alltid varit oundvikligt. För oavsett om vi är atomer, individer eller AI-modeller så verkar det vara de vi råkar umgås med som avgör vårt öde, och detta förändrar ju allt!

Vad kan du göra idag?

Förstå

Flertalet sociala medieplattformar experimenterar idag med indragen räckvidd. Vi går från att vi  att något vi postar kan nå hela världen till att det idag är svårt att nå utanför sitt närmaste nätverk. Instagram fortsätter att testa olika varianter av “endast till nära vänner”-funktioner. Facebook har successivt minskat möjligheten att få räckvidd utanför sin egen bubbla. Det enda som är kvar är X där det fortfarande är möjligt att en lösryckt post kan få obegränsad spridning för att både skapa nya kändisar eller tillintetgöra någon som gjort ett felsteg. Vi måste förstå att med stor räckvidd följer stort ansvar.

Planera

Från ett marknadsföringsperspektiv så har löftet med sociala nätverk alltid varit att nå fler billigare. Från word of mouth marketing till influencer marketing. Marknadsförare vill nå så många som möjligt, gärna gratis. Hoppet om att bli en viral hit och att ditt budskap ska spridas som en pandemi och bli ett globalt kulturfenomen ingick i beställningen från varje marknadschef till byrå en ganska lång period.Hur vi kan planera för att utnyttja kraften i sociala nätverk är därför ständigt intressant.

För tre veckor sedan lovade jag att skriva om olika experiment jag gjort för att lära mig mer om räckvidd på sociala nätverk, specifikt på Linkedin.

Jag har under ett år postat en post i veckan för att berätta vad senaste nyhetsbrevet handlar om, så jag har ett bra underlag för att veta ungefär vad en post presterar. De har en länk till nyhetsbrevet och mellan 3-5 hashtags. Räckvidden på dessa poster har legat ungefär konstant i Linkedins mått på impressions. Efter ett dygn har de cirka 500 impressions, på längre sikt dubblas detta till runt 1000 impressions. Detta trots att både antalet prenumeranter och följare på Linkedin har tredubblats. Så i praktiken antingen en minskning eller att det finns ett tak.

Här är en lista på Linkedin-sanningar jag kommit fram till (dock bara baserade på min personliga Linkedin-närvaro)

1. Poster med video direkt uppladdat till Linkedin ökar räckvidden, det gör inte bara att fler av dina följare ser posten utan sprids även utanför ditt nätverk.

2. Poster utan länkar ökar räckvidden. Det ger ingen större skillnad att posta länken i huvudposten än att själv posta den i kommentaren.

3. Många kommentarer men få likes ger mindre räckvidd än många likes men få kommentarer. Många likes men inga kommentarer ger normal räckvidd.

4. Senaste tiden så har poster kunnat få en andra chans till spridning ungefär en vecka efter postningen, men därefter hjälper det inte även om det kommer in fler likes eller kommentarer, posten får ingen större boost efter det. Det vill säga det går inte att tänka att man postar så kallade evergreens – content som folk skulle vara intresserade av långt efter att det postas.

5. Att Linkedin nu bara visar små previews när man postar länkar ger ingen större skillnad i räckvidd, vare sig positiv eller negativ. (baserat på initiala stats från senaste veckorna)

Min slutsats är att jag borde posta antingen poster med video eller ren text, undvika länkar och se till att många känner att det är lätt att ge en tumme upp till posten och att några känner sig peppade att skriva en kommentar. Så jag behöver uppdatera min egen social media playbook. Från att tänka att en post ger en direkt konvertering till läsning så behöver posten istället skapa intresse för att klicka vidare till min profil och därifrån hitta mitt nyhetsbrev. Typ Link in bio. Jag får fundera över sommaren om Linkedin fyller en funktion för att få ökad organisk räckvidd för mig. 

Organisationer bör inte göra detaljerade playbooks med planer på exakt hur en post på Linkedin ska se ut. Det kan ändras veckovis. Istället för exakta recept så kan en social media-playbook byggas upp enligt följande struktur:

Triggers

En bra playbook behöver från början vara skapad för att vara reaktiv på omvärlden. Att jag har en ny produkt är bara viktigt i min värld. För att skapa skillnad i ett nätverk behöver det vi postar vara viktigt i någon annans värld. Triggers är fördefinierade händelser som vi aktivt ska leta efter i omvärlden som utlöser att vi gör en viss sorts post.
Exempel:

• Varje gång en ny AI-videomodell släpps så kan vi posta ett vårt försöka att använda den.

• Varje Sveriges Nationaldag så kan vi posta något om hur svenskar inte kan vänta på grillglöden.

• Varje gång en kändis skryter så kan vi posta “Det där var väl ingenting” och skryta orimligt mycket mer.

Ingredienser

Enbart triggers räcker inte, varje gång en trigger inträffar kommer inte vara rätt. Vinkeln måste också vara rätt. Så vi behöver matcha triggern med vårt varumärkes ingredienser – de budskap vi vill få fram. Det här sammanfaller oftast med redan framtagna varumärkesvärderingar. Dessa behöver ibland jobbas om för att vara mindre öppna för tolkningsutrymme, då kan ledningsgrupper godkänna dem i förväg och de som postar kan reagera snabbt på omvärlden.

Konverteringsnytta

Varje post bör ha ett direkt syfte att konvertera mot ett slutmål. Innan vi postar så gör vi en sista check att det vi tänker ska hända när vi postar är relevant. Är det en post som förväntas skapa fler nya följare som ska se nästa post (i så fall vet ni om fler följare faktiskt ger ökad räckvidd, det är faktiskt inte alltid så)? Eller ska posten skapa engagemang för att få de som ser posten att dela den med andra? Eller ska de konverteras att slussas vidare till en annan plattform eller webbsajt?

Gör

Bli inte passiv av förståelsen av att fri vilja inte spelar någon roll i ett större perspektiv. För om du blir mer som de du umgås med så betyder det att du aktivt kan påverka din situation genom att förändra din plats i nätverket. Fake it til you make it – om du sätter in dig i sammanhang du aspirerar till att bli mer som, till exempel vänlig, kunnig eller positiv så åstadkommer du det lättare genom att byta filterbubbla till en där människor är sådana. På ett filosofiskt plan så kan hur du beter dig vara det som gör stor skillnad. Även om allt sett ur ett större perspektiv redan är förutbestämt så kan det faktiskt vara så att just du behöver göra något aktivt för att framtiden ska bli som den alltid var menad att bli.

Länkar

Intressant föreläsning av Nicholas Christakis där han beskriver sin forskning
https://www.youtube.com/watch?v=WVgaQs_sOYc&ab_channel=YaleUniversity

Jag skrev mer om sociala nätverkens roll i polarisering mellan könen här
https://dettaforandrarjuallt.substack.com/p/genz-killar-ar-elefanten-i-rummet

NVIDIAs Jensen Huangs Keynote där han berättar om NIMs

Instagram testar fler funktioner för att dra ner räckvidden till bara de närmaste.
https://mashable.com/article/instagram-meta-adds-teen-safety-tool-close-friends
(tipstack till Ellens nyhetsbrev!)

Sedan sist vi hördes

Jag skrev om cozy gaming-trenden för ett tag sedan. På lördag är det Wholesome Direct, där presenteras flera av de hetaste cozy gaming-nyheterna. https://wholesomegames.com/

Förra veckan hade jag föreläsning för betalande medlemmar. I början av mötet var det sju AI-bottar som skulle ta mötesanteckningar och vi människor var i numerärt underläge. Redan förra föreläsningen hade vi flera bottar, och jag räknar med att det här kommer bli vanligare även bland människor som inte är lika AI-vänliga så kanske får vi anledning att återkomma till det här. Jag fick efteråt ta del av flera modellers transkriberingar, och alla gjorde ett okej jobb men ingen av dem klarade av att sammanfatta det viktiga från mötet på ett korrekt sätt. Min gissning är att ChatGPTs app kommer göra alla dessa lösningar onödiga inom kort men vi får se. Som föredragshållare ser jag fram emot när bottarna inte bara blir passiva deltagare utan jag också kan få lite engagerande frågor “on behalf of” olika deltagare eller varför inte en digital klon rakt av som Zooms vd vill.
https://www.theverge.com/2024/6/3/24168733/zoom-ceo-ai-clones-digital-twins-videoconferencing-decoder-interview

Är du en insiktsdelare?

Känner du någon som skulle vilja ha min hjälp att skapa playbooks för sociala medier? Eller kanske någon som är intresserad av AI från ett mer filosofiskt perspektiv? Vem tänkte du på? Skicka vidare!

Om du vill bli mer nyfiken och positivt till framtiden genom att ingå i ett nytt socialt nätverk så gå med i vår Facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/1673478106390188/

Tomas Seo

Har du fått dagens nyhetsbrev utan att vara prenumerant?
Gillade du det här och vill ha mer så är det bara att skriva upp sig här
(du väljer själv om du vill betala):